En fritidsbåt på en trailer rullas ner för en betongramp vid sjösättning, med vattnet precis framför bogen.

Den korta sträckan där propellern visar sitt skick

På vinterplanen granskas propellern i dagsljus, på nära håll, med fingertopparna längs bladkanterna. Tio minuter efter sjösättningen granskas den på ett helt annat sätt: genom ratten, genom durken och genom ljudet från drevet när båten lägger till vid bränslebryggan. Den första granskningen ser former. Den andra känner hur formerna arbetar i vatten.

För många fritidsbåtar är sträckan mellan rampen och första tankningen vårens enda riktiga provtur. Tanken står ofta nästan tom efter vintern, båten är lätt och föraren har ännu inte vant sig vid ljuden igen. Med så lite last och så få andra ljud att skylla på hörs det som har ändrats sedan i höstas.

Skadorna kommer ofta före vattnet

Sträckan börjar egentligen innan båten flyter. Många räknar med att en propeller skadas ute på sjön, mot en sten eller ett drivande timmer, men en hel del märken uppstår på några meter betong. När vagnen backas ner och drevet inte är tillräckligt upptrimmat kan bladspetsarna ta i rampens kant, särskilt där rampen tar slut tvärt under ytan eller där vågor har spolat upp grus och sten.

Samma sak gäller när motorn startas för tidigt. Båten vilar fortfarande delvis på vagnen, någon lägger i backen för att komma loss och propellern drar sand och småsten genom bladen. Det märks sällan i stunden. Det kan märkas en halvtimme senare.

Vagnen själv spelar in. Är rullar eller stöttor felställda sitter båten lägre eller snedare än tänkt, och då ändras avståndet mellan drev och ramp. Det förklarar varför samma ramp fungerar utmärkt för en båt och ger repor på nästa.

Att läsa varvräknaren med tom tank

När båten väl är loss från vagnen och har fått öppet vatten framför sig blir propellerns skick till siffror och känsla. Det enklaste att jämföra är toppvarvet: når motorn ungefär samma varvtal vid fullt gaspådrag som den brukade? Jämförelsen håller bara om lasten är jämförbar. En båt med tom tank, två personer och nyrengjort skrov är något annat än samma båt en julidag med full tank, packning och fem passagerare.

Därför är det oklart vad ett högt toppvarv på väg till tankstationen egentligen betyder. Det kan betyda att allt är i ordning. Det kan också dölja en propeller som tappat lite av sin form, eftersom den lätta båten förlåter mycket. Ett lågt toppvarv i samma läge är en tydligare signal, just för att förutsättningarna borde ha gett ett högre.

Vibrationer är svårare att läsa. En skakning som kommer vid ett visst varvtal och försvinner över och under det pekar ofta mot obalans i det som roterar. En jämn darrning genom hela registret kan lika gärna sitta i motorfästen eller i drevets inställning. Att skilja dem åt från förarplatsen är mer gissning än diagnos, och en darrning som bara dyker upp en enda gång kan ha varit en våg snarare än ett fel.

Från bränslebryggan till verkstadsbänken

Den sista punkten på listan hamnar ofta vid bränslebryggan, och där finns också ett naturligt tillfälle att stanna upp. Båten ligger still, motorn är av och i klart vatten går det ofta att luta sig ut och se drevet. En böjd bladspets eller ett nytt hack i kanten syns ibland redan där.

Det som inte syns är balansen. En propeller kan se hel ut och ändå ha fått sin vikt förskjuten efter en lätt smäll, och den skillnaden mäts inte med ögat. Det är också därför verkstäder hellre vill ha propellern i handen än en beskrivning av hur det känns.

Propellerteknik i Göteborg, som reparerar och balanserar propellrar och dessutom bygger båtvagnar, arbetar med båda ändarna av den här sträckan: vagnen som för båten ner för rampen och propellern som kommer tillbaka med märken från den. Verkstaden är certifierad av DNV-LG för svetsning av propellrar, vilket främst får betydelse när en skada är så stor att material behöver läggas på snarare än riktas. Den som vill se hur ett sådant arbete går till kan läsa på propellerteknik.se innan propellern skruvas av.

Var gränsen går mellan att rikta och att byta beror på materialet, var på bladet skadan sitter och vad propellern är värd från början. En rostfri propeller till en större båt motiverar ofta en reparation långt in i skadorna, medan en enkel aluminiumpropeller ibland är billigare att ersätta. Den avvägningen brukar göras med propellern på bänken, inte med föraren hängande över relingen.

Siffrorna från vårens första tur är för övrigt mest värda i augusti, när något har börjat kännas annorlunda och det plötsligt finns något att jämföra med.